Ett litet men ack så viktigt steg är att börja tänka på hållbarhet i det dagliga arbetet. Vad är viktigt för er på ert företag? Är det rättvisa arbetsvillkor, närproducerat, ekologiskt osv. Var inte rädd för att aktivt ta ställning och var stolta över det ni valt till ert engagemang, kommunicera det vitt och brett, ex. sociala medier, hemsida och på menyer etc. Värt att ha i åtanke är att börja litet och låt det växa.
Veckans tips kan bli ett bra startskott för er som sedan är lätt att bygga vidare på.
Vecka 16
Låt oss inspireras av Heidi och Björns engagemang i klimatfrågan genom SVT:s serie ”Storuman Forever”. Testa din klimatpåverkan genom att fylla i testet på Klimatkontot. Utmaningen ligger i att tänka till vad gäller transporter och resor. Kan vi minska vårt avtryck genom att tänka till och tänka om?
Vecka 15
Miljömärkt Event är det verktyg Håll Sverige Rent har tagit fram för att hjälpa och stötta eventarrangörer i sitt hållbarhetsarbete.
Läs mer om hur det funkar och anmäl intresse här.
Vecka 14
Klimatångesten, lyssna på podden om plast.
Vi försöker att leva utan att köpa plast i en vecka. Går det? Och går det att köpa en tygpåse och köra på som vanligt? Är allt löst då? Hur lätt är det att köpa ekologiskt och samtidigt undvika plast? Och haven då? Hur påverkar plasten dem? Här kan ni lyssna på podden»
Vecka 13
Så blir du klimatsmart i fjällen – POW:s bästa tips
Läs mer om Protect Our Winters och stöd dem gärna!
Vecka 12
Så kan du delta i Earth Hour
WWF Earth Hour är världens största miljömanifestation med hundratals miljoner människor som uppmanar makthavarna att krafttag för klimatet. Nästa Earth Hour infaller den 24 mars 2018 klockan 20.30-21.30 lokal tid över hela jorden. Tips för en minnesvärd Earth Hour-kväll»
Vecka 11
Ny kompost
Vi vill lyfta fram Hemavan Fjällstation som ett gott exempel på hållbarhetstänk. De har den här veckan fått hem sin nya kompost som kommer halvera avfallet på gården.
Så här skriver de på sin Facebooksida: Det är en kompostmaskin som ska göra oss miljövänligare och halvera vårt avfall som körs till tippen.
Hemavan Fjällstations hemsida»
Vecka 10
Med anledning av Internationella kvinnodagen passar vi på att lyfta fram 100 kvinnliga miljöhjältar, här finns listan»
Vecka 9
Hur ska man sopsortera värmeljusen? Eller dricksglaset?
Vi behöver nog alla en repetition och påminnelse ibland om varför och hur vi ska sortera vårat avfall. Det finns många bra sidor med info om just det här och på sopor.nu kan man finna några av de svaren.
Vanliga frågor om sopor»
På Storumans kommuns hemsida finns bra länkar till sidor där det finns beskrivet hur man ska sopsortera, läs mer här»
Här finns en sorteringsguide»
Vecka 8
Låt sparandet grönska – kräv miljösmart sparande av din bank!
Grönt investerande är viktigt för ett hållbart samhälle men i dag är möjligheterna till ett grönt sparande mycket få. Vi har granskat finansmarknaden och tagit fram förslag på hur det miljösmarta sparandet kan öka. Rapporten visar bland annat att bankerna behöver erbjuda nya sätt att spara.
Läs mer här»
Vecka 7
Vi fortsätter på temat att leva fossilfritt med Heidi Andersson och Björn Ferry och ger er möjlighet att lyssna till deras föreläsning om just det ämnet. Se och lyssna här»
Vecka 6
Svar på tal om klimatet!
Klimatdiskussioner dyker upp, på fester, middagar och i kaffepauser. Nya forskningsrapporter debatteras i media. Ämnet är svårt. Här är svar på några av de vanligaste frågorna och missuppfattningarna om klimatet!
Vecka 5
Målsättningen är att vara fossilfri år 2025
Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga. Och den gäller alla. Både dig och mig. Tiden är knapp, vi börjar nu, och vår målsättning är att nå fossilfrihet redan till år 2025. Den målsättningen har familjen från Ensamheten, Heidi Andersson, Björn Ferry och sonen Dante. Följ deras utmaning (och utmana dig själv!) genom deras hemsida, http://www.fossilfri.com/
Senare i vår kommer en tv-serie där Heidi och Björn försöker få Storumans medborgare att bli mer klimatsmarta, serien heter Storuman Forever.
Vecka 4 – 2018
Använder du tygkasse när du handlar så hjälper du både miljö och plånbok.
Uppmärksamma destinationens hållbarhetsarbete och stöd lokal utveckling genom att köpa en tygkasse Mervärde Hemavan Tärnaby. Kassen kostar 69 kr och du köper den på turistbyrån eller hos något av mervärdesföretagen!
Vecka 1 – 2018
Hållbarhet är viktigt det tycker vi i Hemavan Tärnaby också. Vi jobbar därför bland annat med information till våra besökare inom olika områden.
- Ett av dem är att vi uppmanar våra besökare att fortsätta källsortera och göra medvetna val även när de är på semester….. Hållbarhet i Snöguiden 2018
- Skoter är ett annat exempel där vi jobbar med information utifrån hållbarhet..
- På hemsidan jobbar vi kontinuerligt med information samt tipsar om bra länkar för våra besökare
Vecka 50
Nu är det jul igen!
Låt julbordet spraka av färg, satsa på en svensk gran och njut av fina fisken. Här är tipsen som gör din jul glittrigt grön»
Vecka 49
Norge på frammarsch för hållbarhet
Norge må ha som mål å bli best i verden på utslippsreduserende teknologi, mener NHO Reiseliv-sjefen. Vi hjelper ikke verden ved at flere av reisene går til konkurrentene. Utslipp fra transportsektoren vil komme uansett hvor kunden reiser. Norge må bli best i verden på teknologi og investeringer som gjør at vi har mindre utslipp fra våre transportformer enn andre land, og at aktivitetene på reisemålet er så utslippsfrie og bærekraftige som mulig, sier hun. Läs mer här»
Vecka 47
Betygsssajt ska guida till hållbara hotell och restauranger. Läs mer i artikeln från Besöksliv.
Vecka 46
Kanske känner vi igen oss själva i den här bilden?
Vecka 45
Riksidrottsförbundet har tagit fram skriften 46 aspekter av hållbarhet som ett försök att, baserat på all den kunskap och erfarenhet som finns inom organisationens alla förbund och föreningar, sprida kunskapen och idéerna så att alla kan inspireras av varandra och göra rätt. 46 aspekter för hållbara evenemang.
Vecka 44
I ett tv inslag från Go’kväll intervjuas klimatforskaren Johan Jansson om miljöfrågor. Enligt honom måste både individer och företag bli mer medvetna och ändra beteende.
Tv-inslaget går att se här»
Vecka 43
Mer om nedskräpning!
Vi fortsätter på temat skräp och tar hjälp av Håll Sverige Rent för att reda ut vilka lagar som gäller vid nedskräpning.
I första hand är det individen som ansvarar för att inte skräpa ner. All nedskräpning i Sverige är förbjuden. Förbudet gäller på platser där allmänheten har tillträde till eller insyn till, och det riktar sig till alla – även markägare. Läs vidare om regelverket kring nedskräpning»
Vecka 42
Skräp!!
Vi vill tro att alla tänker på att inte skräpa ner i vår natur eller i våra byar och städer, men det är tyvärr inte verkligheten. Ett litet skräp som kan få stora konsekvenser för vår natur är cigarettfimpar. 80 procent av allt skräp i stadsmiljöer är tobaksrelaterade produkter som fimpar, cellofanpapper, snus, snusdosor och cigarrettpaket. Här kan ni läsa mer om vad en cigarettfimp innehåller»
På Håll Sverige Rent sidan finns mycket information om hur vi tillsammans kan jobba för att få ett skräpfritt Sverige.
Vecka 41
Vi fortsätter på temat konsumtion och hur vi som konsumenter kan påverka att de varor vi köper kan motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft.
Väljer du Fairtrade-märkta produkter skapar du möjligheter till förändring. Du bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnads-villkor.
Lär dig mer om Fairtrade»
Vecka 40
Så vill FN stoppa ohållbar konsumtion!
I en ny rapport drar FN:s miljöprogram upp riktlinjerna för hur världen ska ta ett steg mot en hållbarare planet. Att främja hållbar konsumtion är en av hörnstenarna i planen.
Mer information finns att läsa här»
Vecka 39
Naturskyddsföreningens ”Miljövänliga veckan” 30 september till 8 oktober 2017
Budskapet är att det är fräscht på riktigt, för både hälsan och miljön, att välja miljömärkt tvål, duschkräm, schampo & balsam, hudkräm, rakprodukter med mera. Målet är att få fler att välja produkter som är schyssta för hälsan och miljön. Kruxet är att utbudet av miljömärkt just nu är minst sagt skralt i svenska schampohyllor och bland tvålar och krämer. Därför behöver vi butikernas, apotekens och tillverkarnas hjälp med att utveckla flera miljömärkta produkter.
TVÅLUTMANINGEN – här kan vi alla göra skillnad genom att välja miljömärkta tvålar, läs mer om tvålutmaningen här»
Hur ska jag veta om schampot eller krämen innehåller farliga ämnen»
Vecka 38
Greenwashing är ett begrepp som kan vara bra att hålla koll på. Vad är det och hur undviker man det? Greenwashing What is it – and how to avoid it
I artikeln nämns bland annat Global Sustainable Tourism Council (GSTC) vars kriterier legat till grund för den hållbarhetsanalys som gjordes på vår destination i våras som en del i projekt INTILL. Resultaten från den analysen presenteras nu av Region Västerbotten och vi kommer att dela med oss av dem inom kort.
Vecka 37
Avge ditt hållbarhetslöfte i september
Under september månad sätter Storumans kommun extra fokus på klimatet och hållbarhet. Inspelningarna av TV-programmet Storuman Forever har nyligen avslutats och där fick ett antal Storumanbor prova på att leva lite mer klimatsmart. Nu hoppas vi att fler vill vara med och det första steget är att avge ditt egna klimatlöfte. Här kan du läsa mer om Storumans kommuns satsning på hållbarhet»
Vecka 36
Ladda din vardag med grönt tänk! Här finns de enklaste tipsen och klokaste råden för dig som vill leva miljösmart.
Ta hjälp av Naturskyddsföreningens gröna guide
Vecka 35
Ekologiska fotavtryck
… och hur många planeter skulle krävas om alla levde som du?
Allt vi människor gör har en inverkan på miljön på något sätt. Och människan lever idag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas 4,2 planeter.
Vill du veta hur stora växthusgasutsläpp din livsstil orsakar? Testa dig själv i WWFs och SEIs klimatkalkylator – genom att svara på frågor om ditt boende, resande, dina matvanor och din shopping får du snabbt koll på din miljöpåverkan och vad du kan göra för att minska den.
Klimatkalkylatorn»
Här kan du läsa mer om växthuseffekt och växthusgaser»
Vecka 34
Ekologiskt och giftfritt i en butik nära dig!
Visste ni om att vi i Storumans kommun har en jättefin butik som verkligen tänker hållbarhet i allt de gör och säljer? Så här skriver ägaren Sara om butiken:
LAPLAND ECO STORE – Den ekologiska och giftfria e-butiken i Lappland! För dig som vill leva ett giftfriare liv!
Jag som driver butiken heter Sara och bor i Storuman, Lappland. När min dotter låg i magen började jag läsa på nätet om alla gifter och kemikalier som både vi och våra barn utsätts för dagligen. Jag ville göra det enda rätta för mitt lilla barn, alltså köpa ekologiska och giftfria produkter. Samtidigt upplevde jag att det var svårt att hitta precis de produkter jag letade efter och vissa saker hittade jag inte alls. Det var så idén till den här butiken uppstod! Här har jag samlat ekologiska och giftfria produkter med bra kvalitet och jag vill att du ska känna dig trygg med det du köper. Jag har gjort allt jag kan för att säkerställa att produkterna vi säljer är så giftfria som möjligt. Våra leksaker är tex. ekologiska och giftfria, både på utsidan och insidan.
Här kan ni läsa mer om butiken och kanske beställa något eller tipsa någon om att butiken finns»
Vecka 33
Lupiner är färgstarka hot mot Ängsblommor!
Vackert kan tyckas, men för svensk ängsflora är det ingen höjdare. Lupiner konkurrerar nämligen ut sommarklassiker som blåklockor och prästkragar. För kulturlandskapet är lupiner absolut ett hot, förklarar biologen Emma Wahlberg vid Naturhistoriska riksmuseet. – Lupiner har en tendens att breda ut sig väldigt mycket och har ett kraftigt rotsystem, det blir svårt för andra växter att tränga igenom massan av lupiner. De tar helt enkelt över och breder ut sig så att andra växter inte får en chans, säger hon. Det är inte bara vegetationen som är hotad, även insekter och fjärilar som är kopplade till våra ängsväxter riskerar att försvinna när lupinerna breder ut sig, säger Per Sander på Länsstyrelsen Västernorrland.
Lupinen är en invasiv art. Gemensamt för alla invasiva främmande arter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska eller ”ursprungliga” arter. De trivs och sprids i Sverige, just därför att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka. De kan i värsta fall påverka hela ekosystem just genom sin massförekomst. I vårat grannland Norge är det förbjudet att plantera blomsterlupiner i trädgårdar och parker sedan 2016. Det är väldigt svårt att få bort Lupiner men det går även om det kräver en hel del arbete. Länsstyrelsen i Dalarna har bra information om hur man bekämpar Lupiners utbreding.
Hur man bekämpar Lupiner
Vecka 32
Vi vill gärna lyfta ett av våra lokala företag som jobbar med hållbarhet på många olika sätt i sin verksamhet. Tärnaby Fjällhotell kommunicerar på ett bra och tydligt sätt vad de gör, och även vad de inte gör, och det är exakt det som är grejen! Läs på om hållbarhet, börja tänka och skriv ner de saker som ni redan gör. Gör en genomförbar plan för nästa steg, och tänk på att även de små stegen gör skillnad. Berätta vad ni gör och inspirera andra.
Så här jobbar Tärnaby Fjällhotell med hållbarhet
Vecka 31
Den 2 augusti, har mänskligheten förbrukat årets budget av förnybara resurser. Det är nytt rekord för den så kallade overshoot day, eller på svenska den ekologiska skuldens dag, som i år infaller en dag tidigare än 2016.
Earth overshoot day 2017 lands on august 2
Vecka 25
Tips på 4 sommarpratare med hållbart fokus
Ta dig tid att lyssna på Sommar i P1, och välj gärna någon av dessa för ett hållbart fokus.
Därefter tar ”Medvetna tips” sommarpaus och återkommer i höst…
Vecka 24
Res klimatsmart och genomtänkt
Resor är ju en evig fråga inom hållbarhetsrörelsen, och det kan finnas anledning att särskilja klimatsmart resande och hållbart resande. Så här i semestertider – hur ska man tänka och agera kring sitt resande och semestrande?
Den här veckan då ledighet och semester är aktuellt både för oss själva och våra besökare tipsar vi gärna om Ekoenkelts blogg kring hållbart resande
Vecka 23
Kranmärkt – Hälsosamt och hållbart, utan transporter och onödigt avfall
Sluta köpa vatten på flaska! Restauranger och caféer kan minska både avfall och dyr hantering av flaskor och burkar genom att erbjuda kranvatten som ett tydligt alternativ och ett aktivt val.
Sveriges kranvattenkvalitet tillhör de bästa i världen, ändå blir det allt vanligare att i Sverige att dricka flaskvatten. Detta trots att det går åt runt 300 gånger så mycket energi för en liter flaskvatten, jämfört med samma mängd kranvatten. Dessutom blir det 250 gånger dyrare per liter jämfört med vatten från kranen.
Läs mer om hållbarhetsmärkningen kranmärkt här »
Vecka 21
När snön smälter kommer allt skräp fram som kastats under vintern. Det är nog ingen som tycker att det är vackert med skräp i naturen men ändå är det så att folk kastar skräp. Naturen och djuren gillar inte skräp och vi i Hemavan Tärnaby kan hjälpas åt att jobba för mindre nedskräpning. Håll Sverige rent är en stiftelse som jobbar på brett plan för att minska nedskräpningen både på land och till havs. De här orden som de skriver är en enkel lösning på problemet:
-Nedskräpning är något du själv kan göra något åt. Det är bara att låta bli!
Varför arbeta mot nedskräpning»
Vecka 20
Att leva helt plastfritt är nästan omöjligt och antagligen inte heller önskvärt. Plasten har många fördelar och kan inte alltid bytas ut. Men det finns sätt att minska onödig miljöpåverkan av plast. Här kommer några tips! 8 sätt att minska på plasten
Vecka 18
Ladda din vardag med grönt tänk!
Här finns de enklaste tipsen och klokaste råden för dig som vill leva miljösmart.
Naturskyddsföreningens gröna guide kan hjälpa oss att leva lite miljösmartare.
Naturskyddsföreningens gröna guide»
Vecka 15
Träff med Emma Gunnebrik vid Protect Our Winters Sweden
Som ett led i vårt samarbete med Protect Our Winters Sweden hade vi besök av vår kontaktperson på POW, Emma Gunnebrink i veckan där vi fick möjlighet att lära oss mer om deras arbete och hur vi som företag kan jobba för mindre klimatpåverkan. Emma Gunnebrink är en skidentusiast med rötterna från Tärnaby. Med en alpin bakgrund och ett stort intresse för friåkning och stora berg har Emma vidgat vyerna i flera alpländer och även väst över till Kanada. Förkärleken till snö har lett till hennes engagemang i organisationen Protect our Winters där hon är en av alla ideella krafter.
Ta er tid att läsa mer om POW och deras arbete och ta ställning för klimatet genom att bli supporter.
POW har en lista med sju punkter med klimatvägmärken för att vägleda oss i vår väg mot att bli klimatsmartare.
Vecka 14
Ny förordning om bärkassar införs första juni i sommar – vässa argumenten mot plastkassar!
I sommar träder förordningen om bärkassar i kraft. Den innebär bland annat att de som säljer eller ger bort plastkassar ska informera om påsarnas miljöpåverkan. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som ska hjälpa butikerna att hitta rätt argument när de kommunicerar med kunderna.
Den första juni träder förordningen om bärkassar i kraft. Den innebär bland annat att alla som säljer eller ger bort plastkassar ska informera om påsarnas miljöpåverkan, och om ambitionen att minska användningen av bärkassar i plast. För att hjälpa butikerna att motivera sina kunder har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning som informerar om den nya förordningen och tipsar om hur man kan göra för att nå ut med informationen. Vägledningen ger också exempel på argument som butikerna kan använda sig av.
– I vägledningen talar vi om hur man kan jobba med information i butiken, att det kan utformas på olika sätt och vad vi tycker är viktigt att tänka på när man kommunicerar det här. Vi försöker också berätta om miljöpåverkan och vilka argument som finns mot plastpåsar eftersom man som butik kanske inte är så insatt i de här delarna, berättar Malin Göransson, handläggare Kretsloppsenheten Naturvårdsverket.
Viktiga argument som butikerna kan använda sig av för att få kunderna att minska sin användning av plastpåsar är det tar 400 år för naturen att bryta ner en plastpåse, att djur kan skada sig på plasten och att plastpåsar har en negativ påverkan på klimatet eftersom de är energikrävande att tillverka.
– När det kommer till informationsaktiviteter så tipsar vi bland annat om att personalen kan fråga om man verkligen behöver en plastpåse och förklara varför vi jobbar med det här. Det är ju både stora matbutiker och små restauranger som tillhandahåller plastpåsar och var och en måste utforma informationen efter sin verksamhet, säger Malin Göransson som berättar att Naturvårdsverket också har en del samverkan med branschföreningar som Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel och Visita.
– Vi kommer att utvärdera vår vägledning i höst för att se om det är något vi behöver tillägga eller förändra. Men just nu försöker vi sprida det till så många som möjligt. Om vi når de största branschföreningarna hoppas vi att det sprider sig som ringar på vattnet.
Källa: www.aktuellhallbarhet.se
Vill ni läsa mer om Naturvårdsverkets tips och argument mot användandet av plastkassar läs här: Naturvårdsverkets hemsida
Vecka 13
Vad är fotavtryck i hållbarhetssammanhang?
Ekologiskt Fotavtryck, vad är det?
Det finns många olika benämningar i det här sammanhanget: eco-print, carbon footprint, fotspår, eco footprint, är bara för att nämna några. Innebörden är dock densamma, att allt vi människor gör har en påverkan på miljön på något sätt. Den påverkan vi syftar till är våra koldioxidutsläpp. Utsläppen i sig är då vårt avtryck, det vi lämnar efter oss. Hur stort är vårt fotavtryck?
Vad som är viktigt att ha i åtanke är att vi i Sverige påverkar hela planeten med vår livsstil och levnadsstandard, b. la. genom vår konsumtion av importerade varor och vårt resande men genom vår förbrukning av fossila bränslen. För att få fram en siffra att räkna på används statistik över vår konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas i processen.
Det kommuniceras en hel del kring hur många planeter som skulle behövas för att kunna väga upp för våra utsläpp. Den beräkningen görs regelbundet av WWF och publiceras i Living Planet Report. Det WWF kommit fram till är att om hela världen skulle leva som vi i Sverige behövs lite drygt 4 stycken jordklot. Det är ett tydligt kvitto på att vi överkonsumerar naturens resurser och med denna överkonsumtion hamnar vi på topp 10 av alla länder i världen, en föga smickrande placering.
Återigen, alla kan vi bidra, till en minskad konsumtion.
Vecka 12
Klimatkompensation, vad är det egentligen?
Det är viktigt att förstå att den grundläggande tanken med klimatkompensation inte är att fortsätta släppa ut okontrollerade mängder koldioxid utan att minimera utsläppen så långt det är möjligt, därefter kompensera för de utsläpp som är oundvikliga i din verksamhet.
Klimatkompensation är att köpa sig rätten att släppa ut koldioxid. Våra levnadsvanor idag genererar stora mängder koldioxidutsläpp och ett sätt att ta ansvar för dessa är att betala in pengar till projekt som kan se lite olika ut, så kallat klimatkompensera. Projektens utformning kan variera men vanligt förekommande är investeringar i solpaneler, trädplantering och bevarande av befintliga skogsområden.
Den variant som är populärast bland privatpersoner är trädplantering, ex. jag köper ett antal träd i utlandet, som ska växa till sig och lagra koldioxid för att exempelvis kompensera för min flygresa mellan Hemavan och Stockholm. Tanken är god men den här varianten är inte helt utan problematik, genom att förbränna fossila bränslen frigörs kol som annars hade varit lagrat i jordens inre. Det finns idag ingen variant på klimatkompensation som kan återföra kolet till dess inre ursprung. Ett annat problem är att träden lagrar endast koldioxid om de får stå kvar, när trädet dör, eldhärjas eller skövlas så frigörs koldioxiden igen. Inom just skogsprojekt vid klimatkompensering är det att föredra s k bevarande åtgärder i tex. Amazons för att inte förlora naturlig skog som är effektivare på att lagra koldioxid än planterad skog.
Den bästa varianten är att välja klimatkompenseringsprojekt inom förnybar energi, exempelvis solpaneler. Där produceras energi som kan ersätta fossila bränslen på långsikt och på så vis förhindra en ökad förbrukning av fossila bränslen och mer koldioxid i vår atmosfär. När du väljer mellan olika projekt, läs på och välj certifierade (FN & EU) projekt för att garantera att pengarna hamnar på rätt ställe.
Vecka 11
Ekoturism hörs och syns lite överallt men vad är det egentligen?
Den internationella ekoturismföreningen (TIES) omdefinierade detta 2015 (översatt från engelska) till följande, ”Ansvarsfullt resande till naturen som främjar naturbevarande åtgärder, stödjer lokalbefolkningens möjlighet till utveckling och innefattar tolkningar och utbildningar.”
Det är en väldigt övergripande formulering som på det stora hela betyder, att vi ska resa med eftertanke om hur vi påverkar omgivningen vi reser till. Vi som reser måste bli bättre på att se till att pengar som vi spenderar på orten, stannar på orten vilket ofta inte är fallet utrikes där internationella kedjor flyttar vinsten till andra länder, vilket inte gynnar den lokala utvecklingen. Viktigt för oss är också att när vi har besökaren i dessa unika områden, att vi passar på att utbilda dem i varför naturvärdena är viktiga och vad konsekvenserna skulle bli om de försvinner.
Vad kan ekoturism ge? Nedan visas ett urval av punkter:
- Ett effektivt sätt att ge skyddsvärd natur ett ekonomiskt värde.
- En möjlighet att skapa jobb och försörjning i glesbygd, utan att förstöra naturen.
- Ett sätt att både äta kakan och ha den kvar.
- En stark profil för Sverige som resmål, vilket gynnar resenäringen i hela landet.
- En form av turism som stärker natur- och kulturskydd, och ger mindre och färre miljöskador än annan turism.
- En av de snabbast växande branscherna inom internationell turism.
För besökaren handlar det om:
- Att ha kul
- Att inte förstöra och slita ner det man kommit för att uppleva.
- Att bidra aktivt till naturskydd och värn av kulturvärden.
- Att det ska ge klirr i kassan lokalt.
- Att det ska stimulera upptäckarglädje, nyfikenhet och respekt.
Turåkning längs Kungsleden – ett exempel på en fossilfri aktivitet 🙂
Naturens Bästa är en certifiering som Ekoturismföreningen har skapat för att hjälpa besökare att hitta ekoturismföretag. Det finns många sätt att vara medveten på och varje certifiering har olika kriterier, kostar olika mycket och kontrolleras olika hårt. Några goda exempel på företag att kika på för att få en bättre bild av hur ekoturism kan se ut finns nedan:
Vecka 10
Varför ska hållbarhet vara viktigt för oss företagare i Hemavan Tärnaby?
Vi börjar med att kort beskriva vad hållbarhet är, det finns många tolkningar och definitioner men den vanligaste och kanske mest vedertagna är den i Brundtlandkommissionen från 1987 så vi håller oss till den,
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
Det korta svaret på frågan ovan är, att vi behöver en välmående omgivning för att kunna vara attraktiva för våra boende och besökare året runt, men också för att kommande generationer (hur krasst det än låter) ska ha något kvar att leva och verka utav framöver.
Det lite längre svaret är, att vår planet är under stora påfrestningar enligt bland andra Millenium Ecosystem Assessment (MEA). Hela 2/3 av vårt naturliga kapital som samhället och företag förlitar sig på brukas idag över sin förnyelsetakt. Det innebär att det brukas ohållbart och att vi utarmar de resurser som finns tillgängliga. Vartefter vi förlorar kapacitet hos naturens resurser minskar också våra möjligheter att bedriva våra verksamheter men också våra möjligheter att tillgodose våra grundläggande behov.
Vad innebär detta då, konkret?
Det är av yttersta vikt att vi tillsammans försöker minska vår klimatpåverkan för att bevara vår genuina fjällmiljö som ligger till grund för vår basnäring besöksnäring. Är du nyfiken på hur miljön mår, kika in på Naturvårdsverkets hemsida för mer fakta och aktuell statistik.
Vecka 9
Undvik greenwashing!
Innan vi kastar oss ut i praktiken med en god ambition om att bli hållbarare företag så måste vi beröra begreppet Greenwashing. Detta begrepp används när företagare försöker ge ett sken av att vara hållbara och/eller miljövänliga genom missinformation och/eller gör påståenden som det saknas belägg för t ex. miljövänlig eller klimatvänlig. OBS! att antydan såsom ex. bilden nedan också är att klassa som Greenwashing.
Produkten ovan är en konventionell (ej ekologisk) produkt som går att hitta hos de största matvarukedjorna. Notera namnet på produkten ”Earth Control”, en grön logotyp med ett grönt jordklot. Det ger vibbar om miljövänligt, hälsosamt och klimatsmart. Surfar du in på hemsidan så framgår att företaget stöttar WWF (oklart med vad eller i vilken utsträckning), använder primärt naturliga råvaror samt övrigt Corporate Social Responsiblity (CSR) arbete. Här är det danska företaget Earth Control mycket luddiga i sina formuleringar som inte överensstämmer med riktlinjerna om transparens och tydlighet.
Veckans 3 blir helt enkelt, sätt att undvika greenwashing.
- Säg som det är HELA tiden, Ex. Vi stödjer WWF genom ett årligt bidrag på 10 000kr.
- Var konkret, linda inte in era sanningar utan tala/skriv i klartext, även om det som inte är positivt.
- Ta ditt ansvar för miljön du lever och verkar i. Ex. Är du en fiskearrangör så kan det vara lämpligt att stödja Naturskyddsförening i deras kamp för välmående fiskevatten.
Vecka 8
Något som vi alla, både som företagare och privatpersoner måste börja fundera kring är hur jag och min verksamhet påverkar klimatet.
Till exempel för ett hotell är det mest troligt att det är energiförbrukningen, och för ett transportföretag är det garanterat användningen av fossila bränslen. Vi kan alla med några enkla medel minska vårt fotavtryck.
– Köp el från förnyelsebara källor, sol, vind & vatten.
– Uppmana besökare/gäster ex. att stänga ytterdörrar, släcka lampor och inte duscha en halvtimme osv. Här är det verkligen många bäckar små som räknas.
– Informera om det ni gör och varför. Genom att öka medvetenheten kan vi sprida tankesättet och därmed minska vårt fotavtryck tillsammans
Vecka 7
Välj ut någon produkt som ALLTID ska vara ekologisk och/eller Fairtrade, till exempel kaffe.
Var noga med att visa tydligt för gästen vad det är och tala gärna om varför det är viktigt för er. Ett exempel på information till besökare/gäst kan låta så här, ”För att vi vill bidra till minskad besprutning och verka för en bättre arbetsmiljö för kaffeodlare.” För er som inte som serverar gäster kan en bra början vara att byta ut till exempel kaffet i fikarummet.