Går det att vara hållbar turist i Hemavan Tärnaby och Gold of Lapland? Den frågan ställde sig en testpatrull som gav sig ut på vägarna veckan efter midsommar. Här kommer insikter, erfarenheter och slutsatser. 

Hållbara resan, del 2: Hållbart företagande

 ”Det är ingen som frågar efter hållbarhet.” Den kommentaren fick vi höra på ett par ställen under vår resa. Båda gångerna knorrade det till i våra öron. Det finns alltså ingen efterfrågan på hållbarhet. Kan det vara möjligt?

Kanske tycker gästerna i vårt område att de redan reser på ett hållbart sätt. Den som har avstått Thailandsresan eller en långweekend i London för att komma till oss har redan gjort sitt hållbara val. Eller så har de höga förväntningar på företagen och anser att de redan håller fullgod nivå för att matcha de egna värderingarna. För inte tror väl gästerna att ”det inte är någon idé” att fråga efter hållbarhet? Hoppas för allt i världen inte det. 

Men hur ska man som företagare motivera sig själv att göra smarta val som gynnar mitt företags ekonomi, människorna och planeten, om ingen frågar eller verkar bry sig? Faktum är att kunderna visst bryr sig. Det visar Svensk Handels årliga undersökning. Den senaste från 2019 visar dessutom en tydligt ökad efterfrågan. Från att livsmedel har legat i topp de senaste åren ökar nu efterfrågan på varor och tjänster från alla segment. Organisationen Schyst resande visar i en undersökning att hela 64 % av alla kunder väger in frågor om hållbarhet när de fattar ett köpbeslut. Så visst har hållbarhet betydelse, även om frågorna inte haglar.

Många företag i vårt projektområde har, trots liten eller ingen efterfrågan, ändå gjort flera insatser, till exempel bytt ut armaturer till mer energieffektiva, minskat vattenförbrukningen med snålspolande munstycken, övergått till miljömärkta rengöringsmedel, ökat andelen lokalproducerat på menyn – eller handlar lokalt och anställer i första hand lokalbefolkningen för att skapa arbetstillfällen i området. Drivkraften att göra allt detta är kort och gott ekonomi. 

Det blir direkt lönsamt för företaget när elräkningar, sopavgifter och annat hålls så låga som möjligt. Men det ger också möjlighet att ta ut en högre kostnad från kunden. Med närproducerade råvaror på tallriken, tillagade på ett bra sätt och skotrar som går på el istället för bensin – bara för att nämna två saker – kan man ta extra betalt. I bästa fall kan alltså lönsamheten öka från två håll.